dan äter och dricker

dan äter och dricker

Döden i grytan

KrogRapportPosted by dan lepp 03 Feb, 2009 22:55

Norrtullsgatan 61
www.dodenigrytan.se

Som tvåfaldig vinnare av Gulddrakens mellanklass (2004 och 2006) får man leva med en del förväntansfulla gäster och en ständig ström av matintresserade turister. Att år efter år ståta med titeln ”stans bästa italienare” kräver en hel del. Efter detta besök är jag beredd att lova att den titeln nu innehavs av någon annan. För även om kvällens mat inte går att klaga på nämnvärt så är det rakt igenom alla tallrikar tydligt att köket saknar gnista, att de inte längre har något att bevisa. Det är som om maten framför oss slokar, som om den inte är så glad och stolt som den säkert var för några år sedan på samma adress. Personalens beteende pekar mot samma sak. Vår servitris är snäll men allt för oinspirerad, slafsig och flamsig för att jobba på denna nivå. Vin på duken istället för i glaset skylls på trötthet och på slutet utav kvällen börjar hon att öppet inför oss prata illa om andra gäster. Hon vill vara ”tjenis” och jag vill bara vara i fred.

Lokalens höga takhöjd, fondväggen i murat tegel och den rustika inredningen i brandgula nyanser skall få oss att tänka på italiensk landsbygd. Jag tänkte mest på hur snabbt ”moderna” färger känns daterade. Är 2004 verkligen såå länge sen? Det stora rummets rymd är härlig men gör inget gott åt akustiken. Vid vårt bord är det riktigt svårt att höra vad den som sitter mitt emot säger samtidigt som skrikskratten från borden till vänster skär in i öronen. Varför har DN aldrig nämnt detta?
Kvällen höjdare var den kakaostinna Semifreddo Al Cioccolato Con Mandorle E Ciliege, hemrörd chokladglass med insprängda mandlar, bigaråer och ett stänk av likör. En rejält tilltagen portion som utan problem hade mättat tre vuxna personer. Till denna fick jag ett glas dessertvin från Valpolicella

I övrigt åt Dan denna kväll:

Crostini Misti Alla Toscana
, en crostinitallrik med fyra olika röror. Till detta rekommenderades husets Spumante som i min mun blev en alldeles för sur kombination.

Carpaccio Di Tonno
, en klassisk utbankad tonfiskfilé med de klassiska tillbehören.

Tagliata Di Manzo Su Rucola Con Pancetta Sfrigolata
, ett berg av grillad och skivad enkelbiff på en bädd av rucolasallad och överströdd med minst 200 gram hårdstekt sidfläsk. Till detta valde jag tillbehöret Broccoli All’Aglio E Peperoncino, aningens överkokta broccoliknippen stekt i olivolja, torkad chili och skivad vitlök. Drack till detta ett bärigt rött vin från Toscana med relativt kraftiga tanniner.

Det är underbart när italienska krogar vågar vara italienska och låter bli den förhatliga försvenskningen med sås, tallriksmodell och annat tjafs. Att rida på denna merit räcker dock inte om den berömda kärleken till hantverket och råvaran har slocknat.
Nu börjar jakten på tronföljaren. Var ligger ”stans bästa italienare” nu för tiden? Min favorit är fortfarande Döden i grytans systerkrog Den gamle och havet. Var ligger din?

  • Comments(1)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.
Posted by joan 09 Oct, 2009 10:04

hej,mycket intressant blogg.Nu undrar jag om du har provat "il tempo"på högbergsgatan,den var mycket bra får ett antal år sedan men jag har inte hört ett knysst på mycket länge.Någon som har varit där??