dan äter och dricker

dan äter och dricker

Höghöjdsgrill och rekorduteservering.

AllmäntPosted by dan lepp 07 Feb, 2010 21:50

Det ryktas att ägarna till Göteborg, Imperiet och Himlen Därtill... i dagarna fått tummen upp på sina expansionsplaner i Skrapan. Detta innebär att Södermalm till våren får en grillrestaurang och uteservering på taket av höghuset. Det måste väl ändå bli Stockholms högst belägna serveringstillstånd under bar himmel? Återstår att se om jeansförbudet gäller även där...

  • Comments(0)//blog.danlepp.se/#post114

Gott och trevligt nära Slussen?

Fråga DanPosted by dan lepp 06 Feb, 2010 17:06

krogtips@danlepp.se fick en fråga:

-------

Hej Dan,

Har fått i uppgift av min chef att boka bord på en restaurang. Hennes önskemål var följande: Trevligt, gott, inte för stelt!!

Vi är 8 st kollegor i blandade åldrar. De som bor på hotell bor på Sjöfartshotellet vid slussen. Gångavstånd till restaurangen är önskvärt.

Tack på förhand!
Eva

------

Eva!

Trevligt att du frågar.
Valet av krog beror ju lite på kvällens budget och vad ni är ute efter för typ av kök.
Ger dig därför tre förslag av olika karaktär:

-KÖKET på GONDOLEN.
Bara någon minut från hotellet, högt ovanför Slussen, hittar ni Erik Lallerstedts Stockholmsklassiker. Finrestaurangen kan ibland upplevas som lite stel men i den mer avspända köksdelen får man det bästa av två världar. Klassisk svensk mat av högsta klass, kunnig personal och ett brett sortiment av vin på glas till ett
pris som passar de flesta plånböcker.
Boka bord på: 08-641 70 90

-Brasserie Le ROUGE
Tio minuters promenad från hotellet en bit in i Gamla Stan ligger Melker Anderssons bästa krog. På Le Rouge äter ni vällagade rätter från det franska köket i en vackert inredd källarlokal draperad i röd sammet. Fransk enkelhet när den är som bäst.
Boka bord på: 08-505 244 60

-MATKULTUR
Om ni vill uppleva något riktigt Södermalmsgemytligt är det absolut värt besväret att ta buss nummer 2 mot Sofia från Slussen till Erstagatan. (tar 8-10 minuter) Här ligger en av stans mysigaste kvarterskrogar med en spännande och smakrik meny
inspirerad av världens alla hörn.
Boka bord på: 08-642 03 53

Hoppas ni får det trevligt!
vänligast,
dan äter och dricker.

------

  • Comments(0)//blog.danlepp.se/#post113

Jättetrevligt på deVille!

KrogRapportPosted by dan lepp 06 Feb, 2010 16:54

Restaurang deVille
Roslagsgatan 6
08-10 01 53

Redan vid beställningen av bordet förstod jag att denna kväll skulle bli bra. En trygg och snäll röst i luren säger så mycket om en krog även om det bara handlar om några fraser. Hur många gånger har man inte upplevt det motsatta?

Den ambitiösa kvarterskrogen deVille ligger mitt emot Norra Latin, granne med Buco Nero på Roslagsgatan just innan Odengatan och gränsen till Sibirien. Lokalen är lagom, inte för stor och inte för liten, personligt inredd med begagnade bord och stolar och med en högst brokig samling tavlor på väggarna. Tillsammans med bevarade detaljer i fönsternischer och dörrar är det lätt att tro att restaurangen har legat här i minst 30 år. Färgskalan som går i varma toner av rött och brunt och den hemtrevliga belysningen, bortsett från vissa illa riktade spotlights, får lokalen att kännas inbjudande och mysig.


Den här fredagen är det två servitriser som gör sitt bästa för att hantera klockan åtta-anstormningen. Publiken är mycket blandad och känns på något sätt lokalt förankrad och hemmastadda som om de varit här förut. Fyra mediakillar runt 35 avslutar, helt trendriktigt, sin middag med varsin stor kopp bryggkaffe, två par i övre medelåldern äter fredagsmiddag, ett nervöst datepar runt 45 trevar bland samtalsämnena, ett stort tjejgäng firar någons 30-årsdag och två kvinnliga kollegor delar på en flaska skumpa. Väntetiden mellan fördrink och beställning av mat blir lång men i övrigt är servicen, precis som jag hoppats, trevlig, kunnig och bra kvällen igenom.

Menyn känns spontant lite väl fokuserad på griskött och en aning spretig. Det mesta härstammar ifrån den franska mattraditionen med vissa svenska undantag som köttbullar med gräddsås. Många av rätterna har fått behålla sina franska namn vilket får mig att känna mig lite dum. En finstilt översättning efter svåra glosor skulle underlätta både för gäst och personal. Det är aldrig kul att känna sig som ett pucko på krogen. Problemet är ofta återkommande i krogstockholm och jag fortsätter att ställa mig frågande till idén. Är detta ett medvetet sätt för krögaren att skapa kontakt med gästerna? När vi fått fem av rätterna översatta bestämde vi oss för följande:

Förrätter:
Lantpaté med cornichons & rostat surdegsbröd 155 kr
En burk med legumés ala greque 85 kr – Syrade ”grekiska” grönsaker.

Varmrätter:
Aguja de Iberic 245 kr – En helstekt fläskkarré med zuccini-, paprika- och potatisgratäng med ungsrostade tomater.
Moules marinière med grillat surdegsbröd och bearnaisesås 195

Dessert:
Apfelstrudel med vaniljglass 95

Bortsett från den relativt slätstrukna och okrispiga efterrätten var maten rakt igenom riktigt god, vacker att se på och väl komponerad. Rummets trivsamma hemma-hos-känsla gick igen i maten och det som serverades kändes hemlagat i ordets positiva betydelse. Noggranna val av mestadels ekologiska råvaror och kryddor, tron på det enkla och ett säkert hantverk spred ljuvliga dofter att minnas och gav oss många fina smakresor. Att kvällens upplevelse var en fransk inlagd gurka kanske inte får kocken att slå dubbla volter i köket men det säger en hel del om deVilles inställning till detaljer. Godare cornichons har jag aldrig ätit i Stockholm. Fullmatade dofter, smaker och synintryck ackompanjerades kvällen igenom av spännande, annorlunda och kunniga vintips från det breda sortimentet av kvalitativa och i många fall egenimporterade viner. Gewurtztraminern till den utsökt friska lantpatén var en höjdare.

DeVille är den perfekta kvarterskrogen som fler Stockholmare borde ha runt hörnet. Trivsel och kunnande går inte alltid ihop men på Roslagsgatan 6 smälter det samman till något som jag rekommenderar alla att prova på.

På lördagar erbjuder deVille sina gäster en lyxig à la carte-brunch mellan 12-16 och på söndagarna kan man från kl.17 få en trerättersmeny för 395 kr.

bilder från restaurangdeville.se

  • Comments(0)//blog.danlepp.se/#post112

Nr 1 2010 bokad!

Nästa KrogbesökPosted by dan lepp 20 Jan, 2010 22:18

I helgen sker årets första krogbesök. Först var vi på väg till B.A.R. men förhinder gjorde att det blev deVille i Vasastan istället. Skall bli mycket spännande att se om det är så hemtrevligt, vinkunnigt och gott som folk, bloggar och kommentarer säger.

  • Comments(0)//blog.danlepp.se/#post111

Hit vill jag gå 2010

Dan LängtarPosted by dan lepp 14 Jan, 2010 14:57

Det händer hela tiden saker på Stockholms krogscen och befriande nog verkar det stört omöjligt att hinna i kapp det växande antalet besöksvärda restauranger. I alla fall i det snigeltempo som jag håller. Under det kommande året hoppas jag kunna besöka följande ställen:

Budget:

Råkultur - Riktig finsushi till humana priser måste vara det bästa sättet att återuppliva lusten till denna snabbmatsförstörda risochfiskdelikatess.

Byn - Detta crepes- och galettställe i Vasastan har jag tjatat om sen det öppnade 2006. I år måste jag komma i väg och prova om de är bättre och piggare än den gamla Söderklassikern 4 Knop.

Mellan:


deVille - Pressrosor, tips från vänner och deras stilrena hemsida gjorde mig förra året nyfiken på denna fransos. Då kom jag inte iväg men i år skall det bli av.

La Vecchia Signiora - Det var länge sen jag åt italiensk mat ute. Skall bli spännande att se om servicen är så dålig som gästernas kommentarer skvallrar om.

B.A.R. - Det kanske inte är världens klimatsmartaste idé att ståta med direktinflugna skaldjur från Sveriges framsida / lilla London / Bästkusten men om jag blunar för det en stund blir jag glad av tanken på färsk hummer och skumpa. Även här har det klagats ordentligt på servicen. Hoppas att den blir bättre under våren.

Brasseri Godot - Även om det är tråkigare att besöka ställen efter att DN's krogkommission varit där kan jag inte hjälpa att förra veckans hyllning väckte mitt intresse för denna krog. Vällagad, enkel och fransk mat finns det alltid plats för.

Lyx:

Jag känner mig lite opeppad på lyxkrogar sen Pär Bergkvist for fram över Stockholm och världen småsågades krog efter krog. Läs bl.a här: Mistral och Lejontornet har jag varit nyfiken på tidigare men inte nu längre. Är det någon finkrog som skall få äran av mitt besök 2010 så är det i sådana fall klassiker som Operakällaren och Sturehof. Mathias Dahlgren vore ju kul att ha provat men då får någon annan betala...


Klassiker som jag missat:

Mäster Anders - Kungsholmens stolthet får ibland kritik för att de är för tuffa för sitt eget bästa. Likafullt är det en klassiker som jag måste besöka.

  • Comments(2)//blog.danlepp.se/#post110

Ett stort bröd till...

HemBaktPosted by dan lepp 13 Jan, 2010 22:10

Förra veckans jättelevain gick åt i ett navs och sen kom en längtan så stark att jag var tvungen att baka ett till. En annan vikning, längre vila och lite hårdare gräddning gav ett fint resultat. Lufthålen blev fler och större och ytan krispigare. Premiär även för mönster på brödets undersida. Helt onödigt och ingen som märker men roligt.
Den sex timmar långa jäsningen ger brödet en underbart smakrik syra som jag inte får nog av. 100% GI-fri njutning!



  • Comments(1)//blog.danlepp.se/#post109

En sällsynt siffra

AllmäntPosted by dan lepp 08 Jan, 2010 16:32

Efter några veckors mediatystnad rivstartade DN's Krogkommission idag året med en sprakande hyllning av östermalmsklassikern Brasserie Godot. Det är mycket sällan DN's kräsna restaurangbedömmare delar ut det högsta betyget och vanligtvis brukar det krävas en Mathias Dahlgren eller en krog av lyxklass för detta. Förra året bröts dock den trenden då Råkultur som första budgetkrog någonsin förärades med en femma. Totalt delades endast runt nio fullpoängare ut under hela 00-talet. Återstår att se om dagens glädjeskutt är en engångsföreteelse eller om Krogkommissionen ändrat inställning till sin betygskala under ledigheten.

  • Comments(0)//blog.danlepp.se/#post108

Baka stort är roligare.

HemBaktPosted by dan lepp 07 Jan, 2010 15:14

Inspirerad av Pain de Martin har jag på senaste tiden bakat stora bröd
med goda resultat. Då tiden i ugnen blir längre är det lättare att få till en fin skorpa och då man inte delar degen innan det är dags för ugnen stannar mer av luften kvar i brödet vilket ger fina håliga brödskivor. Roligare, finare och godare helt enkelt.

Brödet nedan bakade jag på Pain de Martins favoritdeg Levain med hälften dinkel.
För att få plats på plåten var jag tvungen att forma brödet till ett S. Jag har lång väg att vandra innan min bröd ser ut som Martins men dom blir bättre och bättre.



  • Comments(0)//blog.danlepp.se/#post107

JulSkumpan 2009

Dan RekommenderarPosted by dan lepp 07 Jan, 2010 14:59

Enligt gammal familjetradition inleds alltid julafton med ett glas champagne.
I år följde vi Jens Dolks rekommendation och skålade i Bruno Paillard Première uvèe.
Ett utmärkt tips skulle det visa sig. Bruno var just så frisk, lättdrucken och "drinkig" som vi hoppades. Inte den billigaste champagnen på Systemet men väl värd sina slantar.

Bruno Paillard Première Cuvèe
Art.nr: 7857
Pris: 345 kr.

  • Comments(0)//blog.danlepp.se/#post106

2009 i backspegeln del 2

KrogBesöksHistorikPosted by dan lepp 04 Jan, 2010 21:42

Dessa krogar besökte jag under det gångna året och åt tre rätter eller mer:

Januari: 19 Glas
Februari: Döden i grytan, Brasseri Bobonne
Mars: Nya Gatan
April: Babajan
Maj:
Juni: Marie Laveau
Juli:
Augusti: Kødbyens Fiskebar
Sept: En Ful och En Gul
Okt: Hjördis
Nov: Terrernos Vinotek
Dec: Matkultur

  • Comments(0)//blog.danlepp.se/#post105

2009 i backspegeln.

AllmäntPosted by dan lepp 03 Jan, 2010 21:29

BästaBudget2009: Marie Laveau
Högklassig och varierad mat till ett fantastiskt pris. En typ av krog som det borde finnas fler av, ett ställe dit man kan gå ofta utan att ruinera sig. Skönt avspänd men uppmärksam service och kunnig barpersonal.

BästaMellan2009
: Kødbyens Fiskebar
Ett spontant besök till Köpenhamn i somras resulterade helt oväntat i en av årets matupplevelser. Låga förväntningar kan ha höjt betyget något men den härliga känslan efter att ha ätit den sparsmakade men skickligt hopsatta söndagsmenyn var kvar i kroppen i flera veckor. Somrigt, smakrikt och friskt. Äntligen mötte jag en kock som verkligen förstått hur mycket varierad konsistens betyder för helhetsupplevelsen. Helt i min smak! När får vi se mera knaprighet på Stockholmstallriken?

BästaLyx2009
: Brasseri Bobonne
Ett av årets första krogbesök blev också ett av det bästa. Har, i mina ögon, adressen emot sig men om man kan bortse från detta är resan definitivt mödan värd. I en stillsam och sober miljö bjuds ett mindre antal franska klassiker innehållande endast råvaror av högsta klass. Den vällagade och krusidullfria maten är tillagad med en sådan omsorg och ett sådant kunnande att de östermalmska priserna känns rimliga.

Sämst2009
: Vapiano
Dålig mat i vacker kostym är det värsta jag vet. Salsiccapastan var inget annat än överkokt snabbslafs med prickig korv. Aldrig mer. Mycket oroväckande att denna amerikanska snabbmat-i-lyxförpackning-trend sprider sig som en löpeld i Sverige och Europa.

Roligast
: Lasagne med kall rhode island. Kreativitet togs till en ny nivå under ett lunchbesök på Östhammars ena bageri. (Se bild)

Trött på
: Rödlök och alla varianter av carpaccio.

Hoppas på
: Bättre service överallt och tydligare menyer med beskrivning av matvarornas ursprung samt att jag höjer fotokvalitén till mina krograpporter.



  • Comments(1)//blog.danlepp.se/#post104

Orkar vi mera bröd?

AllmäntPosted by dan lepp 14 Dec, 2009 13:38



Nog för att det är gott med nybakat bröd men snart måste surdegsmarknaden vara mättad i området kring Skånegatan. En snabb sammanställning visar att inte mindre än elva butiker tävlar om vår uppmärksamhet på östra Södermalm. Alla bakar inte själva men jag har tagit med ställen som säljer bra bröd på ett eller annat sätt. Saluhallen och fiskaffärerna är inte medräknade.
Nyast i gänget är La Petit Boulangeri som i dagarna flyttat in i den nerlagda vapenbutiken mitt emot Pet Sounds. Jag har inte provat brödet men skylten och namnet vill få oss att tro att det handlar om något så fint som ett äkta franskt bageri.
Jag blir genast skeptisk.

Karta över brödförsäljare på östra Söder:


  • Comments(2)//blog.danlepp.se/#post103

StockholmsKlassiker Del 2

KrogRapportPosted by dan lepp 10 Dec, 2009 23:11



TENNSTOPET
Dalagatan 50
tennstopet.se
08-322518

Vissa krogar väcker fler frågor än andra. Efter ett lunchbesök i söndags på denna klassiska sylta med närmare 150 år på nacken funderar jag på vad det är som håller den konserverande verksamhet flytande? Räcker det verkligen att endast attrahera den lilla skara Stockholmare som anser att allt skall vara som det alltid har varit för att gå runt? Med en meny som tagen från ett stadshotell eller en finare vägkrog någonstans i Sverige och en tydligt låg ambitionsnivå från köket väljer man sina gäster. Trygghet och tradition är de lagar som råder. Kvarnen på Södermalm, KB på Norrmalmstorg och Operakällarens bakficka är andra ställen som arbetar på samma tema. Hit går man för att få att man som kund vet vad man får. Överraskningarna får andra aktörer på krogscenen stå för.



Personalen på Tennstopet är, som sig bör, lagom buttra och hårdhänta. Tallrikar och glas kastas formligen ner på bordet framför oss med ljudliga dunsar. Servicen är korrekt men kort. Vid bordet bortanför vårat sitter en man och muttrar medan han läser dagens tidning och väntar på sin räksmörgås. Vi råkade förmodligen ta hans stammisbord.

På restaurangens hemsida hittar jag bland pressklippen en recension från Expressen publicerad december 1998. Tennstopet får tre getingar och recensenten skriver: ”Historisk Stockholmskrog som serverar en rad svenska klassiker i traditionell miljö. Stekt fläsk med löksås är en höjdare.” Omdömet stämmer säkert än idag. Min hamburgare med stekt ägg och brända bacon var en trea. Varken mer eller mindre. Kryddad med hungern, den kalla mellanölen, det vackra rummet, sällskapet, den äldre herren i garderoben och det faktum att krogar som denna faktiskt överlever smakade allting ändå väldigt gott. Jag gillar att gå på museum.

Gunnar Ekdahl, en gång i tiden(red.anm.), källarmästare på Tennstopet.
Bild från hemsidans arkiv.

  • Comments(0)//blog.danlepp.se/#post102

Årets efterrätt?

KrogRapportPosted by dan lepp 03 Dec, 2009 22:55


Jag älskar Indigo på Götgatsbacken. Där hittar jag alltid vänner och stämningen är aldrig annat än genomtrevlig. Det är dock inget ultimat ställe för den som vill äta sin mat i lugn och ro. Soppan med en riktigt kärleksfull öl är en svårslagen combo men då måste man räkna med stoj, stim och stark musik för så är det på Indigo, det är det som är myset liksom. Lugnare är det på systerkrogen Babylon i Björns Trädgård. Hit gick jag och en vän för någon vecka senast för att prata och få oss en bit mat. Samma fina stämning och trevliga känsla men utan rocken. Perfekt! Jag åt en helt ok fisk till huvudrätt men golvades totalt av efterrätten med det mustiga namnet Körsbärsbaba. En tiramisuliknande skapelse i ett stort glas där någon form av mjuk kaka varvades med stora syltade körsbar och mascarpone eller liknande. Till detta rekommenderades jag en körsbärssake som kompletterade desserten perfekt med sin söta syra. En enastående efterrättsupplevelse som mycket troligt kommer att kunna titulera sig "Årets efterrätt" när 2009 skall summeras. Sällan eller aldrig har jag ätit något som gett mig liknade attacker av längtan och begär. När öppnar Babylon sin BabaDelivery?

  • Comments(0)//blog.danlepp.se/#post101

Ny brödbibel

HemBaktPosted by dan lepp 03 Dec, 2009 22:24



Jag har under en längre tid följt Martin Johanssons fina surdegsblogg Pain de Martin.
Det dröjde dock innan jag började baka hans bröd. Upplärd som jag är av mitt vältummade exemplar av Riddarbageriets bröd kände jag inte riktigt igen mig i Martins brödvärld. Men i höstas kom äntligen hans egen bok "Surdegsbröd", påpassligt utgiven av Natur&Kultur, med recept och tips från bloggen i ett pedagogisk och lättanvänt format. Sen den dagen har jag inte bakat några andra bröd. Degarna innehåller näst intill uteslutande ingen jäst vilket ger väldigt långa jäsningstider men också fantastiskt goda bröd. Parallella uppdateringar, filmer och mängder av läsarkommentarer på bloggen ger boken en extra dimension. Martins grunddevis är att bakning skall vara enkelt och den känslan smittar av sig. Boken är den perfekta grunden för den som har funderat på att prova på att baka med surdeg. Riddarbageriets bröd har sålt slut sin sista upplaga och kommer inte att trycka någon ny på ett tag så "Surdegsbröd" gavs verkligen ut i rättan tid. Ett paket med boken och två burkar surdegsgrund blir årets julklapp!

Jag har under hösten nästan hunnit baka igenom hela boken och måste säga att resultaten varit genomgående goda. Stureby Levain med hälften dinkel är favoriten hittills. Valnötsbrödet var gott men väldigt svårbakat. Nedan syns en bild på Drottningholmslimpan med hela dinkelkorn.

Under hösten har Saltå Kvarn gjort livet lättare och delikatare för alla hemmabagare genom att börja sälja sitt vetemjöl special i större skala. Tidigare gick denna produkt endast att få tag på i butiken i Järna eller i mycket välsorterade ekoinriktade affärer som Cajsa Warg. Bra säger Dan även om det sker fyra år för sent.





  • Comments(0)//blog.danlepp.se/#post100

Terrenos Vinotek

KrogRapportPosted by dan lepp 16 Nov, 2009 21:30
Scheelegatan 12
terrenosvinotek.se

Goda ord i pressen har länge lockat mig att prova detta, för Stockholm, så ovanliga helsponsrade konceptställe. Efter en teaterföreställning på St:Eriksgatan hamnade vi en lördag för några veckor sedan till slut där. Min förhoppning om en upplevelse lika rustik och lantlig som den vackra fasadmålningen ovanför entrén gick snabbt i kras. Inredningen och gästerna infriade istället alla fördomar om det nyrika och svala Kungsholmen. Med mönstrade tapeter i flertalet bruna nyanser och med en total avsaknad av ting äldre än fem år liknade matsalen vilket nyrenoverat vardagsrum i de närliggande kvarteren som helst. En uppsjö blåvitrandiga välstrukna och lagom gå-ut-snygga skjortor, blåa jeans av det rätta märket och idel välkammade frisyrer gjorde det första intrycket närmast overkligt välputsat. När vinprovningsmaskinerna sedan visade sig vara en mer än lovligt osexig historia hade köket en del att bevisa för att få oss på gott humör igen.

De fyra tallrikarna med enklare Italieninspirerade anrättningar som vi provade var det dock inget fel på. En Charkuteritallrik med två olika skinkor och en sorts salami var en trevligt hopsatt gristrippel som hade tjänat på lite artrikedom. En tallrik Crostini Misti med fyra smaker från det toscanska köket bjöd bland annat mascarpone och valnötter, ungsrostad paprika och färskost med finhackat kryddgrönt. Alla milda i smaken men upplevelsen grusades av att brödskivorna var sega redan vid ankomsten till bordet. Vitlökstekt svamp på en bit polenta var kvällens behållning. Ännu bättre hade det blivit om polentan hade fått smaka lite mer. Osttallriken var vältempererad och perfekt sammansatt för att komplettera de viner som fanns till hands. Personalen gav under kvällen ett ojämnt, ungt och ibland ett något babbligt intryck men den kvinnliga sommeliern var bra och kunde svara på frågor om husets alla viner. Det roligaste med prova-små-mängder-av-många-sorters-vin-konceptet var upptäckten hur gott det billigaste bordsvinet var till vår mat.

Till går man alltså för att prova på familjen Ruhnes viner. Du får ett plastkort fyllt med 100, 300 eller 500 kr och väljer sedan bland röda viner, vita viner, champagne & mousserande viner, dessertviner och grappa. Priserna varierar med kvalitén och fyra centiliter kostar allt mellan tio kronor och upp till 120 kr.


  • Comments(0)//blog.danlepp.se/#post99

Hjördis är här för att stanna.

KrogRapportPosted by dan lepp 12 Oct, 2009 12:47

HJÖRDIS restaurang och bar
Borgmästargatan 7
08-640 99 50

Öppettider
Måndag till torsdag 17.00 - 24.00
Fredag 17.00 - 01.00
Lördag 12.00 - 01.00
Söndag 12.00 - 22.00

Det är märkligt hur en och samma lokal kan kännas så olika med olika ägare. I ett av hörnen i korsningen av Åsögatan och Borgmästargatan, på behörigt avstånd från de större krogstråken, hittar vi ett sådant exempel. Ägarna till kvarterskrogen Hjördis har med små medel lyckats med det som flera innan dem inte klarade av, att ta lokalen i besittning, göra besökaren trygg från första stund och skapa en hemtrevlig känsla som sprider sig ända till uteserveringen. Genom att endast använda dörren mot Åsögatan och samtidigt vända bardisken mot denna vann lokalen inte bara utrymme utan såg även till att skapa en omedelbar kontakt mellan besökaren och personalen. I ett rum där jag tidigare vid tillfällen kände mig vilsen fann jag nu ingen anledning till oro. Precis som namnet antyder är inredningen av gammalt snitt. Med sitt slitna schackrutiga golv, som ligger kvar sedan tiden då lokalen tillhörde Westers Fisk, antika kristallkronor och färgskala i ljus pistage skulle man kunna tro att tant Hjördis bott där sedan tidigt 40-tal.

Jag skrev tidigare om detta hörn och undrade med oro i rösten hur det skulle gå denna gång. Någon månad efter öppningsdagen finns det längre ingen ovisshet. Joel, Mårten och Conny har återigen fått liv i adressen och verkar redan ha byggt upp en stabil kundkrets av kvinnor och män i yngre medelåldern som tröttnat på Erstagatans El Mundo och letat efter ett andra vardagsrum att avhandla kultur- och relationsfrågor i.

I väntan på mitt sällskap slår jag mig ner och hittar till min förtjusning två rader med upphängda tidningar och magasin. Över den tomma raden för färska dagstidningar hänger ”gårdagens tidningar”, en nostalgisk blandning utgåvor av svenskt och amerikanskt. Jag gottar ner mig i ett nummer av LIFE från 1966 med Louie Armstrong på omslaget, småler åt det naivt lyckliga budskapet i annonserna för sprit och cigaretter och njuter av fotografiernas höga kvalité. Jag kan inte annat än att känna mig hemma.

Hjördis har valt att sätta ihop en kort men relativt bred meny med smaker från det nya och gamla Sverige kryddat med inspiration ifrån sydeuropa. Bland förrätterna hittar vi gratinerad chévreost med sallad och fikonmarmelad för 87 kronor. En generös samling blandade blad till en smakrik bit ost av det bättre slaget än den vanliga vita getpucken som pryder var och varannan cafésallad nu för tiden. Dressingens något för kraftiga fruktsötma bröt dock fint mot ostens syra och salladens beska. En så kallad klassiker. Den lyxiga rårakan med sikrom för 159 kr är stor, tunn och frasig precis som jag vill ha den, tillbehören är klassiska och romen är som priset avslöjar inte utspädd med vatten utan fast, fin och smakrik. Vinrekommendationerna är inte klockrena men med lite assistans hittar vi fram till en något för varm pinot noir från nya världen som ackompanjerar getosten fint. Potatis-,purjo- och bönsoppan för 63 kr. är omsorgsfullt kryddad och lagom tjock i konsistensen för att mätta vilken fattig student som helst. Förrätterna gör ingen besviken och köket visar god respekt för råvarorna och har mod nog att lita på enkelheten. Även bland huvudrätterna är prisspannet brett. Här kan den mindre plånboken välja en chipotlehet noggrant grillad hamburgare med hemskuren och rostad färskpotatis för 135 kr. eller den vegetariska omeletten för 110. Vegetarianen lär bli lycklig av en den handskurna pastan med svamp och halloumiost för 167 riksdaler. En vacker och smakrik tallrik med doft av höstskog färska kryddor. Riktigt gott tyckte mitt sällskap på andra sidan bordet! Min långkokta bondska Boeuf Bourguignon med stora vita bönor smakade som den skulle men saknade ett friskt tillbehör. En jättetallrik med tunga mättade smaker av vin, ko och den runda mjuka tuggmotståndslösa känslan i bönorna blev efter fyra tuggor långrandig. Här hade gommen behövt en knaprig och sval motståndare och eventuellt en tallrik av mindre format. Till detta rekommenderades jag en relativt kraftig italiensk ripasso som klarade sig fint bredvid den stora starka fransmannen. Kvällens sensation stod dock efterrätten för. Den perfekt bakade fasta men krämiga chokladkolapajen var inte bara vacker att skåda utan smakade himmelskt tillsammans med de filéade och friska apelsinklyftorna och den lätt vispade grädden. En dessert väl värd ett återbesök.

Hjördis jobbar med små gester och gör det bra. Personalen är vänlig och följsam och tilltalet är artigt men bestämt. Köket har känsla för det enkla och ett estetiskt öga som tilltalar mig. Maten är lagad med stor omsorg och det tar inte lång tid att förstå att detta ställe vill varje kund väl. Jag är inte orolig längre, Borgmästargatans framtid är säkrad för många år framöver.

På lördagar och söndagar serveras brunch mellan kl. 12-16 och under hösten kommer även en enklare barmeny att tas fram.

  • Comments(0)//blog.danlepp.se/#post98

Va snabbt det gick!

AllmäntPosted by dan lepp 12 Oct, 2009 11:27

Pang, bom och bank sa det å sen hade Åsögatan en ny italienare att räkna med.
Cibo blev La Vecchia Signora på några veckor. Var det inte tidernas snabbaste remake? Den nya klassiskt vackra fasadmålningen är hur som helst på plats. Krögaren berättade i en intervju att köket kommer att satsa på långkok. Det är bara att säga välkommen till områdets andra krogtant.



  • Comments(0)//blog.danlepp.se/#post97

Krogexplosion på Åsögatan!?

AllmäntPosted by dan lepp 12 Oct, 2009 11:22

Den tidigare så avsomnade snutten av Åsögatan mellan Renstiernagatan och Erstagatan håller på att bli ett nytt krogstråk att räkna med. Förutom ölschappet Acacia med söders roligaste öppettider (10-20), nyöppnade långkoksitalienaren La Vecchia Signora med återvändade krögaren Boban i spetsen, kvarterskrogen Hjördis och finkinesen En Ful och En Gul ryktas det om inte mindre än ytterligare två nyöppningar innan jul. Det pratas glädjande nog om ett ställe med full fokus på dumplings. Kanske ett snabbmatställe med höga ambitioner? Låter precis som den lunchkrog som jag saknat. Det andra ryktet gäller en kock från Matkultur som skall starta eget. Heja alla modiga som vågar satsa i sömniga kvarter!

  • Comments(0)//blog.danlepp.se/#post96

En Ful och en Gul / Skam den som ger sig.

KrogRapportPosted by dan lepp 13 Sep, 2009 14:54

En Ful och en Gul
Erstagatan 22
www.fulochgul.se

Efter ett andra kortare besök inom loppet av några veckor kan jag bara konstatera att det äntligen är riktigt bra på denna förfinade kinakrog. Efter en riktigt svajig start med ett tveksamt cross over-koncept där kinesiska delikatesser kunde ses simma omkring i en förvånad gräddsås, med en service som stundtals var riktigt medioker, med en illa utnyttjad lokal och alldeles för dyra priser trodde jag och många med mig att stället gick en säker död tillmötes.

Då kom olyckan som skulle bli restaurangens räddning. Ägaren hade från början problem med Skattemyndigheterna och i samband med operation krogsanering drogs de fullständiga rättigheterna in med kort varsel. En ful och en gul var tvungen att skärpa sig till det yttersta för att få folk att komma trots att maten för en tid endast skulle ackompanjerades av te, mineralvatten, lättöl eller andra alkoholfattiga drycker. En ful och en gul fokuserade på det dem var bäst på och förstod vad som gjorde dem unika. Älgen och allt annat klyschsvenskt puttades med kraft ur köket, personalen ersattes av kineser, lokalen förbättrades och ur högtalarna klingade plötsligt toner av exotiska stränginstrument. Förvandlingen var ett faktum och krogen kändes plötsligt stolt över att vara en äkta kines. Till riktigt humana priser serveras numera smakrika dumplings, nyfriterade vårrullar, välkryddade wokar och utvald Pekingsk husmanskost.

Något dåligt gav för en gång skull någonting bra. Frågan är bara hur de skall få bortskrämda besökare från 2007 att inse det?

  • Comments(0)//blog.danlepp.se/#post95
« PreviousNext »