dan äter och dricker

RÖTT TILL FISKEN PÅ PASTISKrogRapport

Posted by dan lepp 20 Sep, 2011 23:13

Blog imageBlog imagePastis

Baggensgatan 12

Tel 08-202018
e-mail:
info@pastis.se

Måndag - Lördag: 17.00 -- 00
Söndag: Stängt


Vid den stora statyn av St: Göran och draken på puckeln ovanför Österlånggatan ligger det lilla tavelbrasseriet Pastis. Ägaren driver även La Dame Noir på Scheelegatan och alldeles nya Franska Öppna på Hornstulls strand. Tre ställen med olika utseenden men med ungefär samma innehåll. Korta klassiskt franska menyer på en griffeltavla på väggen och ett genuint intresse för franska viner av bästa sort. Vi besökte krogen på en av sommarens sista riktigt varma kvällar och fick ett bord till höger om bardisken. Publiken bestod till stor del av turister men även en del svenska par i medelåldern. Ryktet om den lilla pärlan i Gamla Stan har så sakta spritt sig och Pastis är ofta fullbokat torsdag till söndag. Vid en första anblick såg den lilla personalstyrkan på fyra personer skrämmande unga ut men de visade sig kunna sitt jobb. Framförallt imponerades jag av den knappt 30 år gamla sommelieren som kvällen igenom hällde upp perfekta viner till det vi åt. För att vara en liten bistro har Pastis en mäktig samling franska viner i alla tänkbara prisklasser och storlekar. Noterade att flera av de röda vinerna gick att få på magnumflaska.

Champagne till ostron är ju ingen högoddsare men alltid lika utsökt. Mer oväntad var rekommendationen röd bourgogne till den utsökta hela ca 60 cm långa ugnsbakade gösen proppad med färska örter serverad med kokta grönsaker, skirat smör och riven pepparrot. Fisken kostade över 500 kr men hade utan tvekan gått att dela på tre kanske tom fyra personer. Vi var som sagt bara två i sällskapet denna kväll och nådde en mättnad som passerade välmående. Rätterna är överlag väldigt väl tilltagna på Pastis vilket kan vara bra att veta. Sen god efterrätt, fin eldig armagnac och gott kaffe. Bra.

Jag längtar redan tillbaka till deras vinlista och planerar att inom en snar framtid sätta mig i baren, beställa in en charkbricka och låta vinkyparen servera mig något riktigt gott.

Pastis serverar även lunch vardagar (mån-fre) klockan 11.30 - 15.30

LÅNGSITTNINGAllmänt

Posted by dan lepp 07 Nov, 2010 22:50


Blog imageJag åt en galen, aldrig tidigare upplevd och i framtiden svårslagen hemmamiddag i fredags. Lisa och Janne ställde till med en fem timmars matresa genom inte mindre än nio tallrikar. Jag listar anrättningarna i den ordning de åts. Tillhörande dryck efter snedstrecket.

1. Ostron/Champagne, Bollinger.

2. Smörstekt surdegsbröd med trattkantareller/Vitt vin, Alsace Riesling Hugel.

3. Halstrad tonfisk på asiatisk soya/fisksåsspegel och färsk koriander/Vitt vin, Alsace Riesling Hugel.

4. Råbiff med klassiska tillbehör/Öl, Landsort Lager från Nynäshamns Ångbryggeri.

5. Hemmakokt amerikansk hummer med hemrörd aioli och nybakt surdegsbröd/ Champagne, Bollinger.

6. Hängmörad holländsk entrecote med gröna bönor och potatisgratäng/Rött vin, Montepulciano d'Abruzzo Riserva 2004.

7. Ostar från Wijnjas grosshandel på Bergsgatan. Grottlagrad Gruyère, Bra Duro Dop en hård koost från Italien och Tetsun en hårdost på ko- och getmjölk från samma land. Alla tre lagrade minst 18 månader./Vitt vin, Zecci Classic från Verdicchio, Italien samt ett rött vin från Cotes de Rhones. Det vita till Gruyère och Tetsun och det röda till Bra Duron.

8. Hemkörd nyponbavaroise med nyslungad vaniljglass och krispiga skivor av rött äpple.

9. Kaffegodis bestående av två sorters tryfflar./Rom från Venezuela.

Mätt är ordet. Fantastiskt passar också in. Jag är så tacksam att det finns människor i denna värld som älskar mat lika mycket som jag. Det mesta av råvarorna var inköpta på B.A.R. samt på Söderhallen.

Den politiska korrektheten i menyn kan diskuteras med rödlistad blåfenad tonfisk, långflugen färsk hummer och kött från Holland men det glömmer vi denna gång.

Dryckeskombinationerna var rakt igenom lyckade. Minst bra funkade ölen till råbiffen. Där hade vi behövt något mildare. Kanske ett lättare rött? Bäst var champangen som alltid och mest överraskande var det vita vinet från Verdicchio. Det rekomenderades av en kille på Söderhallens vinbutik som något alldeles extra till just Gruyère. Jag kunde inte annat än att hålla med.

(Filmaffisch från 1973 tecknad av Mati Lepp.)

URBAN TAR ÖVERKaffeTipsSthlm

Posted by dan lepp 03 Nov, 2010 11:39

Blog imageBlog imageBAGERIET URBAN DELI
Skånegatan 76

Det felstavade och halvhjärtade Boulangeriet på Skånegatan blev inte långlivat. Kräsna och kvalitetsmedvetna söderbor genomskådade bluffen och gick helt enkelt inte dit. Istället har Urban Deli knoppat av sig och öppnat Bageriet med tillhörande café på adressen. Bagaren fick inte längre plats i lokalen på Nytorget och numera körs istället en liten kärra fylld med färskt bröd mellan adresserna på mornarna. Kaffet kommer från Johan och Nyström och om surdegsbröden är lika bra som kardemummabullen för 15 kronor har Skånegatan fått ett bageri att räkna med under lång tid framöver.



TREVLIGT MEN LITE TRÅKIGTKrogRapport

Posted by dan lepp 01 Nov, 2010 22:56

Blog image
RESTAURANG HJERTA
restauranghjerta.se/
08-611 41 00

Det krävs mod för att öppna en krog i Stockholm idag. Att dessutom välja att placera satsningen på baksidan av en ö kan nästan anses som lite galet. Tre krögare med många års erfarenhet av restaurangverksamhet på Skeppsholmen, bl.a från Moderna Museet, har struntat i alla varningar och gjort just detta. Till vänster om det nyinvigda Fotografins Hus, bakom Teater Galeasen och ett litet stenkast från kajen ligger Restaurang Hjerta i ett nyrenoverat kulturhus som för länge sedan tillhörde min- och torpeddepartementet. I lokalen serveras nu lantlig svensk mat med viss inspiration från Frankrike.

Efter en kylig, småmurrig och närmast kuslig promenad över den vackra gamla träbron, längst vattnet på den mörka grusvägen och förbi några ensamt kluckande båtar var det trevligt att kliva in i en lokal full av liv och värme. Vi möttes genast av ett leende och fick utan strul ett bord trots att vi inte hade bokat något. I den något överdimensionerade och kala matsalen satt gästerna luftigt utspridda och i mitten hade ett större sällskap som firade någons födelsedag placerats. Jag tittade mig omkring och hade svårt att få något grepp om inriktningen på inredningen. Det moriska mosaikgolvet i entrén, det sydeuropeiskt bruna köket, det nordiskt svala gråavita väggarna, fejkpelargonierna i varje fönster och de helt moderna smala spegelbårderna längst väggarna ville inte bilda en enhet. Tydligt var dock att det inte sparats på krutet i detaljerna. Med sina designade taklampor, noga utvalda bestick, vackra porslin och glas, läderklädda bord och moderna lättmetallstolar lyckas ändå Hjerta skapa en egen varm och välkomnade värld.
Blog imageEn titt i menyn skvallrade om en vurm för det traditionella och rustikt rejäla svensk/franska köket. Bland förrätterna hittades klassiker som gratinerad löksoppa och knaperstekt kalvbräss. Jag föll för de smörstekta kantarellerna på råraka för 145 kr. Denna serverades på bonskt manér i en mindre gjutjärnspanna. Svampen var utmärkt med ett fint tuggmotstånd och enkelt kryddad med färsk persilja. Rårakan var krispig på sina håll men tråkigt blöt där gräddfilen och svampen hade landats. Separata tillbehör nästa gång tack! Det föreslagna vinet var heller inte helt lyckat till med en allt för stor syra som tog udden av de gyllene råvarornas försiktiga smaker. Det hade kanske smakat bättre om jag inte hade låtit bli rödlöken? Tora beställde pilgrimsmusslorna med blomkål och hasselnötter för 170 kronor och hade inget illa att säga om dem.
Blog imageHuvudrätterna var indelade i två välkända läger och ett okänt: kött, fisk och skeppsbröd. Piggvaren, kummeln eller rödtungan är alla tre fiskarter i farozonen men jag hoppas att Hjerta läser Världsnaturfondens konsumentguide och har koll på vad de lägger upp på sina fat. Bland köttet var det höstigt vilttema med ren, hjort och viltkorv. Jag gick på det klassiska spåret och tog in en hängmörad entrecôte med gröna bönor och rödvinssmör. Till detta rekommenderades jag ett rött vin från det nordvästspanska distriktet Ribera del Duero, ett relativt kraftigt vin av druvan tempranillo. Om köttet sades det heller inget om ursprung eller kvalitetsmärkning men jag utgår från att en bit kött för 295 kr borde vara av god sort. En viss misstanke väcks dock alltid i dessa ekokorrekta tider när krogen väljer att inte skriva något mer än just entrecôte. Köttet kom hur som helst in grillat precis enligt min beställning någonstans mellan medium rare och bloody, bönorna knastrade som de skulle och såsen var det inget fel på. Inget att klaga på men heller ingen 300-kronorsupplevelse.
Blog imageTora blev nyfiken på husets special, skeppsbrödet för 145 kr, som sades bakas i husets egen stenugn, toppas med västerbottenost och sedan kläs med antingen lax, hjort eller getost. Hon beställde den senare och såg i samma stund som servitrisen slog in beställningen två rymdskepp byggda av bröd landa på borden bredvid oss. Två enorma mackskapelser på ca 50 cm mellan vingspetsarna sprungna ur hälften amerikansk pan pizza och hälften italiensk pizza bianca på anabola. En GI-bantare hade svimmat av kolhydratspanik bara av blotta synen. Jag vet att meningarna går isär i detta ämne och ni får skälla på mig om ni tycker att jag har fel men jag anser att det inte passar sig att servera för stora portioner av någon rätt på en krog som snuddar till lyxklass. Brakmätt kan jag bli hemma, på restauranger går jag för att uppleva smaker som jag inte kan, har tid eller orkar skapa själv. Om man ändå känner att man måste servera något jättestort tycker jag att det är på sin plats med information om den kommande rättens storlek, framförallt då kunden har förstört sin yttersta hunger med en förrätt. Tora kämpade med sin jättemacka men kom bara till hälften. Vilken hunger i världen hade inte hjälpt. Skeppsbrödet var inte heller särskillt gott. Övermättat med ost, fadd eftersmak och total avsaknad av välbehövlig syra. Detta var utan tvekan kvällens bottennapp.
Blog imageDesserten fick mig dock på bättre humör igen. För även om hallonsufflén var en aning mesig i smaken var tillbehöret chokladsorbet på ett knäckigt havreflarn en riktig höjdare. Till detta fick jag ett glas ljusrött dessertvin från Österrike. En klockren kombo. Kaffet kom sedan i en vacker kopp i gammal stil. Kvällen igenom var servisen prickfri, uppmärksam, vänlig och snabb. På det hela taget är Hjerta ett väldigt trevligt ställe som jag gärna går förbi på vägen hem ifrån en söndag på museum. Ställets enda ömma punkt är prisnivån. Det känns inte riktigt prisvärt hur mycket kärlek kockarna än blandar ner i maten.

Hjerta serverar lunch måndag till lördag och har köket öppet för middag måndag till lördag 17-22.

Nedan finner ni mitt nyinstiftade middagsprotokoll som pdf-fil.


MÅSTE EN CROQUE MONSIEUR VARA TRÅKIG?Allmänt

Posted by dan lepp 23 Sep, 2010 22:04


Blog imageEnligt Wikipedia är denna klassiska franska snabbmatsuppfinning en varm smörgås med ost och skinka som steks eller grillas och ibland är gjord på ett bröd som doppats i vispat ägg. Det låter gott och ser till och med lite nyttigt ut på pappret. Med lite kärlek och fina råvaror borde det kunna bli bra. Tyvärr slarvas denna chans allt som oftast bort och istället serveras en sammansättning av tråkiga smaker och konsistenser som inte blir annat än tråkig. Ett perfekt exempel på detta fenomen fick jag härom veckan när jag en sen fredagkväll kom till Björk Bar och Grill. Köket hade just stängt och min hungriga mage hänvisades till ett val ur barmenyn. Jag började drömma om en välrostat frasig skiva vitt surdegbröd med en smakrik ost och en lika smakrik lufttorkad och E-fri lyxskinka. Tio minuter senare kommer en fabrikstillverkad vit och hängig landgång med ett lager smält fulost ovanpå tre skivor industripressad och perfekt rundad tråkskinka in. Till detta serverades den förhatliga och lika obligatoriska rödlöksringen, några salladsblad och en persjekvist. Det enda som smakade något var senapen från Dijon som var bredd i ett lager under skinkan. Bu.

Ja men, tänker ni, vad väntar du dig? Det var ju från barmenyn, den maten måste ju vara enkel så att kvällspersonalen klarar av att tillreda den. Visst, tänker jag, men borde inte all mat som lämnar ett kök vara representativ för krogen i övrigt? Björk B&G har fått bra recensioner över lag och personalen gjorde ett mycket trevligt intryck. Barmackan skrämde mig dock ändå en aning från ett återbesök.

Var i stan görs det bra Croque Monsieur?

BRÖDKRIGET FORTSÄTTERAllmänt

Posted by dan lepp 23 Sep, 2010 15:03


Blog imageSen senast jag rapporterade från östra Södermalms brödhimmel har några ställen gått omkull och några nya tillkommit. Framförallt är kriget om kunderna intensivt på Renstiernasgatan. För bara några dagar efter att Saltå Kvarn öppnade sin flaggskeppsbutik i hörnet utav Bondegatan öppnade även den ekologiska surdegsbagaren BageriEtt en ny brödbutik, efter succén i Hammarby Sjöstad, inte mer än 20 meter ifrån Saltå's hörna. Ironiskt nog är alla BageriEtts bröd bakade på mjöl från sina närliggande konkurenter.
Blog image
Jag handlade lite frallor och lite fikabröd på nykommlingen i helgen men fick inget bra första intryck. Då Saltås personal känns kunnig och seriös var BageriEtts unga förmågor mer intresserade av att dansa till radioskvalets sväng än att svara på vad frallorna innehöll eller hjälpa till med ett kvitto. Väl hemma smakade croissanten utmärkt och var mer franskt frasig i sitt utförande än Saltås brödiga motsvarighet. Småbröden smakade bra men kunde ha haft en bättre skorpa. Kanelbullarna såg goda ut men hade stått lite för länge i ugnen för sitt eget bästa.
Nä, första intrycket var ingen höjdare. Jag går hellre till Sofo breadshop, Saltå eller Gunnarssons. Helst vill jag att Petite France skall ligga på Söder men man kan inte få allt.

STANS BÄSTA LUNCHSALLADDan Rekommenderar

Posted by dan lepp 21 Sep, 2010 14:47


Blog image

Det var ett tag sen jag var där och det går snabbt att glömma men efter dagens lunchbesök på salladsbaren Lima Deli är det bara att konstatera att de fortfarande gör Stockholms godaste lunchsallader. Rostade medelhavsgrönsaker, rostade kronärtskockshjärtan, grillad halloumi, rostade pistagenötter, bladpersilja, nakenhavre och några blad blandsallad. Till detta fick några skivor bröd, en ljuvlig kikärtsröra, yoghurtdressing och vinegrette. Detta nyttiga gourmetkalas går på ynka 89 kr!
Jag har skrivit om Lima förut men upprepar gärna att det är alldeles för bra för att missa. Vanligtvis har dom fyra-fem olika sallader och en soppa att välja bland.

LIMA DELI
Öppet 11-18 och endast fyra sittplatser.
Åsögatan 112, t.v. om biograf Victoria.
Beställ på nummer: 08-640 05 80

här skriver Lotta Lundgren på taffel.se om Lima.

JORDNÖT PÅ BURKDan Rekommenderar

Posted by dan lepp 20 Sep, 2010 13:09

Blog imageJag har aldrig gillat den söta varianten av jordnötssmör men när jag denna sommar öppnade kylskåpet på min mammas sommarställe hittade jag denna ”skitfria” produkt. Mixade rostade ekologiska jordnötter kryddat med ett uns havssalt. Inget annat. Jag är nu inne på min tredje burk och oroar mig så smått för ett mindre beroendebeteende. Mackor och salladsdressingar smakar numera mest jordnöt, bregottpaketet och tahiniburken har fått konkurens.

Jordnötssmöret finns även att köpa som ”smooth”, finare mixat utan bitar.

KOMBOKLASSIKERDan Rekommenderar

Posted by dan lepp 20 Sep, 2010 13:06


Blog image
Idag är ingen vanlig dag. När jag denna måndag måste inse att gamla skinnbulor som låtit håret växa snart sitter i Sveriges riksdag känns mat och dryck lite banalt. Som tröst är just minnet av en god ost tillsammans med ett ännu godare vin oslagbart.

Från ett tidigare besök på ostgrottan Winjas Grosshandel på Bergsgatan 24 har en fin liten getostpuck ifrån Sancerre legat hemma och väntat på det rätta sällskapet. Getost tillsammans med en klunk väl kylt vitt vin av druvan Sauvignon Blanc (helst från just Sancerre) är en av de största kändisarna bland ost-vin kombinationerna. Fet syra möter mineralig friskhet. Omöjligt att misslyckas med och en perfekt start på en lång måltid.

När jag inför fredagens middag besökte min mycket vinkunnige vän Dan på Söderhallarnas systembolag föreslog han istället ett vin från Nya Zeeland, Cloudy Bay Te Koko (nr 94536). Kanske en slant dyrare än vanligt men värt varenda krona. Detta mycket friska, smakrika och underbart väldoftande vin med sin ton av ekfat gjorde tillsammans med osten och sällskapen runt bordet min helg till något att minnas.

Billigt.Apgott.Rörigt.KrogRapport

Posted by dan lepp 12 Sep, 2010 22:40


Blog image

Blasieholmens Akvarium och Restaurang
Blasieholmsgatan 4A
08-611 53 35
restaurangbar.se

Efter en tidig födelsedagsdrink på Östermalm passerade vi B.A.R. på väg hem för en bit mat. Utan bordsbeställning hänvisades vi till den rymliga bardelen å den totala serviceanarkin som gäller där. B.A.R’s låga priser bygger på många korta sittningar, en till bristningsgränsen väl utnyttjad lokal och kort väntan på sin mat från beställning till servering. Stark taktfast musik i varje del av restaurangen ger puls och höjer känslan av urban framgångsrik stress. Budskapet är tydligt och lyder: Kom hit å ät men gör det fort. En mild panik lyser i den ymnigt svettande personalens ögon å enligt säker källa sätter denna press sina spår i omsättningen av de anställda.

Inom några minuter får vi två lediga barpallar intill de vida gamla rostfria handfaten fyllda med ostron på isbädd. Framför oss står kallskänkan å knäcker skaldjur för glatta livet. Bredvid trängs ett gäng revyfnissiga 50+are med ett större gäng lördagsfina stekare. Övriga killar på andra sidan disken(läs: två bartendrar å en servitör) far fram å tillbaka på tillsynes ständigt nya mycket viktiga uppdrag. Efter 20 minuter har vi fortfarande inte mötts av en enda blick och framför oss på disken står porslinet från tidigare gäster kvar. När jag till slut reser mig å grabbar tag i en av dessa inåtvända virvelvindar går allting fort. Vi får gladeligen beställa och inom tio minuter står utmärkt vällagad mat framför oss. När notan senare anländer är alla sorger glömda. Att det i Stockholm år 2010 överhuvudtaget går att få så kvalitativ mat till ett sådant budgetpris är inget annat än en sensation. För dryga 500-lappen delade vi två en precist kokt halv krabba, en perfekt grillad kummelkotlett, en skål grillad grön sparris med det rätta tuggmotståndet, en oöverstigligt stor skål med något slapp pommes, en mindre men mycket välsmakande sallad på krasse, avokado och gurka samt en skål med kärleksfullt hemrörd bea. Till detta ett glas Sleepy Bulldog Pale Ale från Spendrups egen etikett Gotlands Bryggeri och ett glas riesling. Jag avslutade sedan med en enorm kula hallonsorbet och en enkel espresso. En rakt igenom utmärkt middag med enkelheten i centrum på riktigt bra och ömt hanterade råvaror. Underbart!
Blog imageMenyn lockade till ett snart återseende. Den är stor, bred och med något för varje tillfälle. Platåer, fish and chips, silltallrikar, sallader, soppor, grillat kött bland mycket annat. B.A.R. har fyllt en lucka på Stockholms kroghimmel. Ett ställe som kan sin grill, sitt hav och sin äng utan att tömma sina gästers plånböcker. Servicen måste dock kunna bli bättre. En blick räcker så långt och förlåter många gånger personalbrist och irriterande väntan. Strutsbeteenden, ögonrädsla och gästmörkning är dock aldrig okej hur billig och strålande maten än må vara.

(bilder och loggor från restaurangens hemsida)

BETONG UNDER BRONKrogTipsSthlm

Posted by dan lepp 08 Sep, 2010 15:55


BROFÄSTET
Hornstulls Strand 13
08-767 66 87

Hade stämt träff med Karin på Judit & Bertil för ett sent tisdagsmöte. Väl där möttes jag som vanligt av personal med en hel massa tuffakillenkomplex. Tre vuxna människor som jobbar med service och inte kan säga hej när man kliver innanför dörren. Vad är problemet? Syns det på mig att jag inte bor på Hornstull eller? Visst kan ett ställe älska sina stammisar men är det nödvändigt att mobba förstagångsbesökare för det? Gick därifrån och passade istället på att undersöka den nya krogen Brofästet, just under Liljeholmsbron. Fick bra vibbar direkt och noterar att det är rå betong som gäller i de nyöppnade barerna just nu. Jag såg det förra sommaren vid mitt besök i Köpenhamn sen öppnade B.A.R. och nu får alltså även Hornstull sin egen krogsatsning klädd i grått.

Menyn var kort och bestod av fem mellanstora rätter runt 150-180 kr med mestadels japanska och vissa spanska inslag. Från platsen i baren såg vi hur kocken skapade vackra och riktigt aptitretande presentationer. Bl.a en sobanudelsoppa och en anrättning med friterade pilgrimsmusslor på pinne. Måste prova snart!

I källaren verkade det byggas för fullt. Klubbverksamhet på gång kanske?

Lisa Förare Winbladh hyllade maten vid sitt besök i augusti.
Läs hennes bloggrapport här.

GODA VINER PÅ DJURETKrogRapport

Posted by dan lepp 08 Sep, 2010 00:22


Blog image
BAKFICKAN DJURET
Lilla Nygatan 5
djuret.se


Efter premiärvisningen av Kristian Petris något blodiga och handsvettsframkallande psykologiska thriller Ond Tro cyklade vi likt skrämda kaniner bort till Lejontornets lilla köttgrotta Djuret. I Gamla Stan var det måndagskvällssömnigt och de övriga gästerna räknades endast till sex personer fördelade på två sällskap. Fyra bräkande amerikanska pensionärer som bodde på hotellet och två pratiga säljare som avslutade middagen med varsin GT på Hendrik’s Gin.

De två små murriga matsalarna med sina, för Gamla Stan, så karakteristiska murade valv är inredda med en stor nypa humor. Köttkvarnslampetter, dukar med slaktscheman eller piltavlor, van goghiga målningar av korvar och klädhängare av köttkrokar med tillhörande våg. Konceptet är draget till sin spets på ett sätt som få förstagångskrögare skulle våga sig på. Ingen kan ta miste, på Lejontornets (som f.ö. la ner sin verksamhet för gott i somras) bakficka är det kött som gäller. Vegetarianer får äta sig mätta på ostbricka och oliver.

Djuret serverar ett djur i taget under tre veckors tid och denna vecka hade turen kommit till rådjuret. Menyn var befriande kort med två förrätter och fyra huvudrätter varav en var slut när vi anlände. Jag föll för den portvinsmarinerade patén och valde sedan den lättrökta korven. Detta följdes förstås av efterrätt och då jag var för mätt för ost var det bara att beställa den kardemummakryddiga sockerkakan med glass, sockrade blåbär och blåbärssoppa. Blog imageFörrätten blev kvällens favorit med sina konserverade och milt välsmakande kantareller, det smakrika smöret, de små sötade lingonen, knapret från sallad och friterade brödbitar. Allt i perfekt harmoni med patén och dess smaksättning av anklever. Till detta fick jag, av den mycket vinkunniga och kvällen igenom trevliga servitrisen, ett glas väl kylt spansk vitt vin som med sin balans mellan frisk mineral och söt blommighet skapade en riktigt trevlig måndagsstämning i gommen.
Korven var på tok för stor och vi började prata om varför så många huvudrätter måste mätta jättar. Är man av estnisk börd som jag med krigsgener och allt i sig så äter man upp vad som serveras på tallriken. Så enkelt är det. Ligger det då plötsligt en wurst på runt 30 centimeter framför mig så är inte aptit det första jag känner. Korven smakade dock gott och den grovkorniga cidervinägersenapen gick inte av för hackor. Vinet från Rioja var dock det som gjorde kvällens huvudnummer minnesvärt. Toras enrisrökta stek med sina kantareller och potatisgratäng kom uppskuren i runt åtta tunna lätt blodiga skivor. Tillbehören var en aning översaltade och anrättningen som helhet saknade en frisk motpol till allt det tunga.
Den blåbäriga desserten var trots sina många komponenter och kvistar av harsyra inget som jag jublade över. Mjuk kaka med mjuk glass och mjuk sås blev för mycket mjukt på en gång. Rolig var däremot det italienska dessertvinet med bubblor.
Blog imageDjuret är ett riktigt sympatiskt ställe med stora kunskaper om vin och mat. Det gäller dock att veta vad man ger sig in på. Det är rejält och det är tungt och denna tyngd skrämmer ibland bort de fina smakerna. Jag återvänder gärna för fler vinupplevelser. Temavinerna som det skrivs om på hemsidan säljs tyvärr bara på helflaska men till riktigt bra priser. Om ni går hit i ett större sällskap är dessa absolut att rekommendera.

WASASTANKLASSIKERKrogRapport

Posted by dan lepp 05 Sep, 2010 23:44


Blog image

Igår firade vi en 60-årig släkting på en av Stockholms mest inbodda franska bistroer, Wasahof vid Vasaparken. Det var mitt första besök på krogen som tillhört samma familj och legat på samma adress sedan 1968.

Då hela födelsedagssällskapet åt skaldjursplatå har jag svårt att uttala mig om menyn men jag noterade att det fanns ett imponerande antal viner på glas och att den förmodade stammisen Peter Dahl hade specialmålat etiketten till husets bubbel. De övriga gästerna var av befriande blandad ålder, vid ett piano satt en ung kvinna och sjöng ohörbart men stämningsgivande, personalen var självgående men underbemannade och inredningen var precis så gammelmurrigt brun som jag hade förväntat mig. Det ända som saknades för platsa i Paris var röken av blåa Gitanes.
Platån vi åt var på det hela taget bra. Ostronen var utmärkta men havskräfterna kunde ha plockats upp ur koket några minuter tidigare. Jag njöt av en rostad vitmacka med smör och nypillade räkor och kommer gärna tillbaka för denna otuffa och självklara gamling.

Under restaurangen ligger en vinkällare med över 400 sorter på lut där det ordnas öppna provningar cirka en gång i månaden för 300 kr/person.

Läs mer om detta på wasahof.se

ÖLSKVALLERAllmänt

Posted by dan lepp 05 Sep, 2010 22:59

Blog imageBlog image
När jag i förra veckan var och filmade hos ett av Sveriges största bryggerier frågade jag bryggmästaren vilket öl han tyckte var sämst i Sverige. Svaret var förvånande nog lilla oskyldiga Skebo Bruksbryggeri. Han tyckte inte att microbryggerihajpen var mycket att hurra för och ansåg att allt för många av de små bryggarna inte höll tillräckligt hög klass. Min sommarfavorit Oppigårds Single Hop Ale hade han dock inget emot. Om någon av er som läser detta skall gå på ölmässan(!?) den 1/10 kan ni väl rapportera till mig om Skebos öl är så uselt som bryggmästarn säger.

etiketter klippta från bryggeriernas respektive hemsida.

NYHETER PÅ CLOUD NINEKrogTipsSthlm

Posted by dan lepp 03 Sep, 2010 15:29


Blog image

När jag förra veckan tog ett tisdagsglas med en Vasastankompis på Cloud Nine träffade jag en uppspelt och glad ägare. Baguz-Henke, som numera alltså är Cloud Nine-Henke, berättade om hans höstplaner och visade oss den fina delikatessavdelningen.

Planen är att flytta över klubb- och DJ-verksamhet till Dessertrummet och på så vis få fler att hitta dit. Detta asieninspirerade rum i sober opiumhålestil med sina mintgröna sittbås och soffgrupper är en av Stockholms mest okända pärlor. Här serveras allt som har med tiden efter huvudrätten att göra. Du hittar bl.a. trerätters dessertmenyer av högsta konditorklass, ostbrickor, sju sorters kakor och chokladfonduer. Till detta finns det avec i mängder, champagne och ett stort sortiment av lyxte. Tidigare var rummet endast öppet torsdag till lördag men kommer nu även ha öppet tisdag och onsdag.

I Delin kommer mycket av inspirationen från Henkes tid i Barcelona. En rad olika småmackor eller ”pintxos”, som det heter, kan avnjutas med ett glas cava till bra pris. På svarta tavlan hittar man olika sorters skaldjurstallrikar, väl utvalda charktallrikar, rejäla sallader och ”vanliga” smörgåsar. Allt som du ser i disken kan du även köpa med dig hem på saluhallsmanér. Här är det öppet måndag till fredag från elva, då det säljs lunch, till 22 då köket stänger.

Mer info finns på:
restaurangcloudnine.se/
och krogen ligger på TORSGATAN 1.

KROGLÄNGTANKrogTipsSthlm

Posted by dan lepp 01 Sep, 2010 22:11


Tillbaka i stan efter ett antal sommarveckor på landet och konstaterar jag att min kroglängtan är stor. Under våren öppnade ett antal trevliga ställen som vi inte hann besöka. Framförallt är jag nyfiken på dessa fyra:

DJURET
Lejontornet öppnade sin bakficka för mer än ett år sedan. Vi har varit på väg några gånger men inte lyckats få bord. Förra veckan var Sara där med Daniel och rapporterade att det var fantastiskt. Fram till den 18:e september kör dom rådjur och tempranilloviner och den kombon vill jag inte missa. Ska nog ringa och boka bord imorn. Lova att inte säga något till min kära vegetariansyster bara...
Längre fram i höst lockar dom med detta:

Blog image

HJERTA
När jag under våren filmade ett projekt för Arla på Moderna Museet träffade jag krögaren Malin Söderström. Hon berättade då för mig om planerna på sin krogsatsning nere på Skeppsholmens kaj. Har sedan dess väntat på rätt tillfälle för ett besök och på att årstiden skall passa den till synes höstiga menyn. I slutet på september kanske man fortfarande kan sitta på den fina uteserveringen?

Blog image
JIN AND PEETERS

Toras kollega Christian, som under perioder har jobbat i köket på Matkultur, ÄLSKAR det här nyöppnade streetfood-stället på Kungsholms Strand. Japanskan Sakiko Jin och belgaren Bart Peeters bjuder på det bästa dom vet från sina respektive länder; dumplings och kyckling. Måste prova!

Blog image


B.A.R

Den här härliga satsningen, som gänget bakum Lux står bakom, har jag varit nyfiken på sen första stund. Upplägget är lika enkelt som genialt. Beställ en fisk direkt från fiskdisken och få den grillad a la minute eller varför inte beställa en halv hummer och ett glas skumpa för kalaspriset 250 kr? Välj sen tillbehör efter tycke och smak. Lite Cajun-tänk fast med fisk och skaldjur och utan starka kryddor. Priserna hålls låga genom att klämma in många tidsbegränsade sittningar á 2,5 timme.

Allt för blandade recensioner och en mängd dåliga uttalanden från kompisar höll mig dock borta ett tag. Sent i våras började dock vår kära vän Lisa servera där och då fick vi en naturlig anledning att hälsa på. Stället såg underbart ut från baren och efter en titt i menyn känner jag redan att ett besök inte kommer att räcka. Jag längtar tillbaka till något som jag inte ännu upplevt. Bra gjort.

Blog imageBlog image


SALTÅ KVARNS FLAGGSKEPPDan Rekommenderar

Posted by dan lepp 31 Aug, 2010 23:30

Blog image
Efter ett premiärbesök i Saltå Kvarns färgglada konceptbutik på hörnet Renstiernagatan och Bondegatan på Södermalm kan jag konstatera att alla glada hembakande surdegsentusiaster har fått en ny kompis att hålla i handen. Det antroposofiska företaget har förstått att det bubblar och fräser i var och varannat skafferi längst Skånegatan och satsar stenhårt på bakning i sin skylt. Jäskorgar, bakstenar, surdegsgrunder, brödspadar och ekologiska mjöler i storförpackningar var tidigare svårtfunnet men finns nu alltså över en disk nära mig. Butiken säljer, förutom sitt ordinarie sortiment av ekologiska varor, även sitt eget färska bröd sju dagar i veckan. Vem saknar Billebro?

Ett gyllene kaffeögonblick.KaffeTipsSthlm

Posted by dan lepp 22 Feb, 2010 22:55


Efter en deprimerande halfabrikatslunch på Texas Burger Co behövde vi tröst och sökte oss till Sostas på Jacobbergsgatan. Tio minuter senare var livet ljust och vackert igen. Glada barnvänliga baristor och en perfekt espresso på trottoaren längst den tio centimeter breda ”disken” på utsidan av fönstret gjorde min lördag.

Bättre sent än aldrig.Dan Rekommenderar

Posted by dan lepp 18 Feb, 2010 18:01

Blog image

Bistro Berns
www.berns.se/restauranger/bistro
Berzelii Park


Äntligen har jag förstått Bistro Berns storhet. Det har tagit mig alldeles för lång tid att komma dit men efter två besök på kort tid är jag övertygad. Detta är en gammal men ny stockholmsklassiker. Inte nog med att läget är fantastiskt, lokalen personlig och snygg och att upplägget är enkelt, dessutom rekryterar de personal ifrån Operakällarens bakficka. Servicen är därefter korrekt, kunnig och sparsmakad just som jag vill ha den.

En mindre fast meny med franska klassiker kompletteras varje dag med ett antal mycket prisvärda rätter i fransk husmanskoststil på svarta tavlan. Under mina två korta besök har jag ätit gäddqueneller med gräddsås som var goda men hade stått några stunder för länge i värmeskåpet och utbankad dubbelvikt flankstek med grov senap och härliga pommes som var precis så bra som vi hade hoppats. Till detta gick det bra att få sig ett passande glas vin från den kärnfulla och ytterst franska vinlistan.

Hit vill jag gå ofta. ”Berns Franska” är billigare än Bobonne, lyxigare än Paname och ligger centralare än Godot.

SemlorBakverksTipsSthlm

Posted by dan lepp 17 Feb, 2010 14:31


När jag härom dagen köpte semlor på Albert & Jack’s på Skeppsbron delade mannen bakom disken med sig av sin sorg över att det så kvalitativa bageriet aldrig får vara med på de stora tidningarnas årliga semmeltester. Denna fundering kan jag bara hålla med om. Urvalet i framförallt DN brukar vara mer än lovligt traditionellt. SvD hade i år låtit läsarna komma med förslag på vilka bagerier som borde provas vilket gav plats åt ett flertal mindre ”hembagerier” och skapade en roligare blandning än vanligt. Att samma tidning gav Petite France bottenbetyg för sin lilla men ack så kärleksfullt framtagna semla kan bara beskrivas som en skandal. Handgjord mandelmassa, äkta varsamt vispad grädde utan tillsatser och en bulle bakad på surdeg måste bara belönas. Att endast avfärda den som liten får ju vem som helst att vilja byta tidning.

Jag åt årets bästa semla igår. Slutsålt på Lisas hembageri fick mig att hitta en utmärkt ersättare på Sofo Bread Shop. Färsk, len och kardemummigt bröd, rikligt med lagom grov och smakrik mandelmassa och en pinfärsk grädde i rätt konsistens skapade bakelsemagi. Rekommenderas!